DIFJ18 mötte ikväll HIFK på Hovet i den fjärde träningsmatchen för säsongen. Dessa utländska lag är såklart svåra att bedöma i nivå på förhand för mig som så sällan ser dem. Men med facit i hand efter tre matcher så är det tydligt att finnarna håller rätt hög nivå.
DIF ställde upp enligt följande (med reservation för misstag)
Bergkvist - Liljendahl - Garpenlöv
Andrén - Lindberg - Lundin
Liljegren - Stoppel - Nyberg
Sadik - -Kempe
Lilliehöök - Fors
Bokvist - Dahlström
Englund - Ahnelöv
Moell-Lindgren (96a som ej tillhör J18-truppen)
DIF inledde första perioden relativt bra och kunde sätta en del tryck i HIFK:s zon, De riktigt farliga lägena uteblev dock och HIFK kunde istället göra först 0-1 efter en markeringsmiss där en finne blev helt ren framför målet, och sedan 0-2 efter ett riktigt konstmål där pucken vispades upp i nättaket efter att en finländsk forward skjutit med klubben bakom ryggen/mellan benen. Svårt att förstå kanske då det inte är enkelt att beskriva. Tungt med 0-2 i paus vilket inte kändes helt logiskt.
Den andra perioden inleddes med ett baklängesmål som kändes väldigt bekant från gårdagens match då HIFK tryckte in hela laget framför DIF-målet som inte fredades tillräckligt beslutsamt. DIF hade dock inte givit upp och i PP, vilket varit ett sorgebarn de första matcherna, skapar ett snabbt passningsspel ett öppet läge för Alexander Fors som inte gör något misstag när han skjuter ett kvickt handledsskott i krysset till reducering 1-3. Kort därefter gör HIFK ett dåligt byte samtidigt som Jacob Lundin byter in och tar emot pucken ensam från offensiv blålinje. Lundin fintar säkert ned målvakten och lägger in pucken med backhand, 2-3! Nu är det DIF som tagit över matchen och HIFK har svårt att freda sig.
Denna matchbild fortsätter i tredje och ytterligare ett power play resulterar i ett tungt skott ifrån Joakim Lilliehöök som styrs in i mål av Tobias Liljendahl. Kvitteringen låg i luften och det fina spelet i PP är ett bra besked inför säsongen. DIF fortsätter jaga på och behåller trycket på finnarna och Jacob Lundin kan göra sitt andra mål i matchen med ett rappt skott från nära håll, 4-3! Efter ledningsmålet försöker finnarna lyfta spelet och komma tillbaka men det är säkert försvarsspel från DIF nu, och man borde gjort 5-3 i öppen kassen men fokuset fanns inte där.
Matchens tre stjärnor:
*** Jacob Lundin - Rapp målgörare och skarpskytt, tog sina lägen väl
** Viktor Liljegren - Ytterligare en fin match av den skridskostarke och tuffe forwarden
* Joakim Lilliehöök - Duktig offensivback, viktig i PP och hett humör på det
Noterat:
- Riktigt bra spel i boxplay, vilket det varit i samtliga matcher
- Lite slagsmål efter slutsignalen, vilket det i princip varit i samtliga matcher också. Mycket temperament i den här åldern
- Äntligen produktion i PP!
fredag 19 augusti 2011
torsdag 18 augusti 2011
DIF J18 - Brynäs J18 2-4
DIF J18 mötte ikväll Brynäs på Hovet i den tredje träningsmatchen för säsongen. Följande laguppställning gällde i DIF-lägret:
Bergkvist - Liljendahl - Garpenlöv
Andrén - Lindberg - Lundin
Liljegren - Stoppel - Nyberg
Kempe -Kokkonen - Sadik
Dahlström - Bokvist
Fors - Englund
Lilliehöök - Ahnelöv
Mutze-Hvitman
Den första perioden var en ganska tillknäppt historia där DIF tidigt fick spela 3 mot 5 i nästan 2 minuter efter en lättvindig fasthållningsutvisning samt en huvudlös tackling ifrån Henrik Nyberg. Detta numerära underläge klarades dock av med bravur. Ju längre perioden gick ju mer tog DIF över spelet och det kändes som att ett ledningsmål låg i luften och periodpausen kom lägligt för Brynäs.
I den andra perioden var det dock Brynäs som tog ledningen efter slarvigt agerande i DIF-försvaret flera gånger om. Pucken trycktes fast bakom eget mål och till slut fick en Brynässpelare chansen att skjuta in 0-1 bakom en välskymd Mutze-Hvitman. En olycka kommer sällan ensam sägs det och kort därefter kom även 0-2 efter en mycket tilltrasslad situation där Brynäs lyckas trycka in pucken med nästan hela laget parkerat framför DIF-målet. DIF visade dock på moral när man kom tillbaka in i matchen och åter satte press på motståndarnas försvar med stark skridskoåkning och tufft spel. Det gav resultat när Tobias Lindberg kunde bryta igenom och ta sig förbi Brynäsförsvarna vid blålinjen och sedan säkert sätta en backhand mellan benen på målvakten, 1-2 och reducerat. Det gav blodad tand och DIF anföll med frenesi vilket resulterade i en kvittering på ett snyggt handledskott upp i nättaket från William Garpenlöv. Säg den lycka som varar dock, Brynäs tar återigen ledningen i slutet av perioden efter att återigen ha gått hårt åt DIF-målet med kraft. Här måste försvarsarbetet bli bättre och tuffare. Vi har många stora och tunga backar i J18-laget och det måste synas tydligare.
Med underläge från de första två perioderna trycker DIF på i offensiven och skapar flera farliga chanser. Så det var inte helt logiskt när Brynäs gör 2-4 efter några minuter in på tredje. Något turligt och med ett frågetecken för domarbedömningen, då det nog såg ut som en sådan där spark som vårt kära a-lag ofta får mål bortdömda för, så bromsar en Brynässpelare in en retur från Mutze-Hvitman där pucken tar en retfull bana över DIF-målvaktens axel. Resten av perioden blir ett långt jagande där DIF inte förmår sätta dit pucken. Tålamodet rinner ut i slutet då flera situationer följs av irritation och heta känslor. Axel Fors åker ut 10 minuter för en fajt med en Brynässpelare och efter slutsignalen tar sig Viktor Liljegren an en motståndare för en holmgång där samtliga tre domare får avbryta bataljen genom att slänga sig över den store DIF-forwarden. Säsongens första förlust är dett faktum efter en jämn match där marginalerna satt på fel sida. Det lär dock bli fler möten till våren i J18 Allsvenskan och jag har en känsla att det kan bli spännande matcher med humörsvängningar.
Matchens 3 stjärnor:
*** Viktor Liljegren - Viktor visade att vi har en riktig powerforward på gång, stor och tung och när han får upp farten är han mycket svår att stoppa. Stod även upp för laget på slutet och sådana karaktärer behövs framöver.
** Oscar Andrén - Fart och fläkt och gärna några kreativa lösningar och finter. Oscar är en riktigt underhållande hockeyspelare att beskåda.
* Carl Dahlström - Detta var första gången jag såg Calle Dahlström spela och det var en positiv bild jag fick. Stor och stark back som hanterar pucken bekvämt och gärna kliver fram i banan. Den kombinationen har vi inte haft allt för mycket av de senaste säsongerna på juniornivå så detta ska bli mycket spännande att följa.
Bergkvist - Liljendahl - Garpenlöv
Andrén - Lindberg - Lundin
Liljegren - Stoppel - Nyberg
Kempe -Kokkonen - Sadik
Dahlström - Bokvist
Fors - Englund
Lilliehöök - Ahnelöv
Mutze-Hvitman
Den första perioden var en ganska tillknäppt historia där DIF tidigt fick spela 3 mot 5 i nästan 2 minuter efter en lättvindig fasthållningsutvisning samt en huvudlös tackling ifrån Henrik Nyberg. Detta numerära underläge klarades dock av med bravur. Ju längre perioden gick ju mer tog DIF över spelet och det kändes som att ett ledningsmål låg i luften och periodpausen kom lägligt för Brynäs.
I den andra perioden var det dock Brynäs som tog ledningen efter slarvigt agerande i DIF-försvaret flera gånger om. Pucken trycktes fast bakom eget mål och till slut fick en Brynässpelare chansen att skjuta in 0-1 bakom en välskymd Mutze-Hvitman. En olycka kommer sällan ensam sägs det och kort därefter kom även 0-2 efter en mycket tilltrasslad situation där Brynäs lyckas trycka in pucken med nästan hela laget parkerat framför DIF-målet. DIF visade dock på moral när man kom tillbaka in i matchen och åter satte press på motståndarnas försvar med stark skridskoåkning och tufft spel. Det gav resultat när Tobias Lindberg kunde bryta igenom och ta sig förbi Brynäsförsvarna vid blålinjen och sedan säkert sätta en backhand mellan benen på målvakten, 1-2 och reducerat. Det gav blodad tand och DIF anföll med frenesi vilket resulterade i en kvittering på ett snyggt handledskott upp i nättaket från William Garpenlöv. Säg den lycka som varar dock, Brynäs tar återigen ledningen i slutet av perioden efter att återigen ha gått hårt åt DIF-målet med kraft. Här måste försvarsarbetet bli bättre och tuffare. Vi har många stora och tunga backar i J18-laget och det måste synas tydligare.
Med underläge från de första två perioderna trycker DIF på i offensiven och skapar flera farliga chanser. Så det var inte helt logiskt när Brynäs gör 2-4 efter några minuter in på tredje. Något turligt och med ett frågetecken för domarbedömningen, då det nog såg ut som en sådan där spark som vårt kära a-lag ofta får mål bortdömda för, så bromsar en Brynässpelare in en retur från Mutze-Hvitman där pucken tar en retfull bana över DIF-målvaktens axel. Resten av perioden blir ett långt jagande där DIF inte förmår sätta dit pucken. Tålamodet rinner ut i slutet då flera situationer följs av irritation och heta känslor. Axel Fors åker ut 10 minuter för en fajt med en Brynässpelare och efter slutsignalen tar sig Viktor Liljegren an en motståndare för en holmgång där samtliga tre domare får avbryta bataljen genom att slänga sig över den store DIF-forwarden. Säsongens första förlust är dett faktum efter en jämn match där marginalerna satt på fel sida. Det lär dock bli fler möten till våren i J18 Allsvenskan och jag har en känsla att det kan bli spännande matcher med humörsvängningar.
Matchens 3 stjärnor:
*** Viktor Liljegren - Viktor visade att vi har en riktig powerforward på gång, stor och tung och när han får upp farten är han mycket svår att stoppa. Stod även upp för laget på slutet och sådana karaktärer behövs framöver.
** Oscar Andrén - Fart och fläkt och gärna några kreativa lösningar och finter. Oscar är en riktigt underhållande hockeyspelare att beskåda.
* Carl Dahlström - Detta var första gången jag såg Calle Dahlström spela och det var en positiv bild jag fick. Stor och stark back som hanterar pucken bekvämt och gärna kliver fram i banan. Den kombinationen har vi inte haft allt för mycket av de senaste säsongerna på juniornivå så detta ska bli mycket spännande att följa.
tisdag 16 augusti 2011
DIF J18 - Espoo Blues J18 4-1
Såhär några dagar efter matchen så är inte varje minnesbild från matchen glasklar, men eftersom det är så superintressant med förstaårsjuniorernas intåg i DIF J18 så vill jag ändå bjuda på några reflektioner efter matchen.
Espoo ställde upp med ett betydligt större och starkare lag än Jokerit gjorde i torsdags, så det kändes redan på förhand som att det skulle bli en mer tuffare uppgift rent fysiskt att möta detta finländska lag. Denna upplaga av DIF J18 är dock ett lag som har mycket storlek och kraft så vi är väl lämpade för uppgiften.
Den första perioden är Djurgårdens helt och hållet efter ett par minuters avvaktande spel. Tobias Liljendahl bryter dödläget och spräcker finnarnas nolla med en inbrytning framför mål där han helt enkelt är för stark för försvararna. Avslutet är en precis backhand i krysset. Ett par spelmoment efter är det William Garpenlövs tur då ligger och lurar nära offensiv blå och vänder bort en finne samtidigt som han tar emot en precis passning från Axel Walltott. Friläget är ett faktum och Garpenlöv gör inget misstag då han placerar pucken under armen på den finske målvaktens plockhandsida.
I den andra perioden kommer sedan Espoo tillbaka och jämnar ut matchbilden efter otaliga DIF-utvisningar, bland annat nästan 2 minuter i spel 3 mot 5. Matchbilden i andra perioden resulterar tillslut i en reducering 2-1. Men DIF är ett par klasser bättre och i den tredje perioden hade det kunnat rinna iväg ordentligt om det inte hade varit för en desperat kämpande Espoo-målvakt. Oscar Bergkvist utökar ledningen till 3-1 när han med fart bryter in framför kassen och fintar bort målisen. Backen Robin Norell kan sen sätta spiken i kistan med ett 4-1 mål i PP.
Matchens tre stjärnor:
*** Richard Mutze-Hvitman - Richard gör sin andra kanonmatch i rad, han spelar säkert och är reaktionssnabb. Är en medelstor målvakt som spelar ganska "stort" i målet. 2 mål insläppta på 2 matcher nu.
** Tobias Liljendahl - Det här var första gången jag sett Liljendahl verkligen komma till sin rätt i DIF-tröjan, han spelar moget och är med sin tyngd och balans nästan omöjlig för motståndarna att rå på. Vackert mål och hårt arbete över hela banan.
* Victor Stoppel - Victor har varit lite av en doldis för mig, men den här killen har ett riktigt spännande spelsinne och är mycket passningsskicklig. Han kombinerar sig gärna igenom motståndarlaget och gör det med finess och precision. Långt ifrån en färdig produkt, men det är sevärd och läcker hockey som bjuds.
Espoo ställde upp med ett betydligt större och starkare lag än Jokerit gjorde i torsdags, så det kändes redan på förhand som att det skulle bli en mer tuffare uppgift rent fysiskt att möta detta finländska lag. Denna upplaga av DIF J18 är dock ett lag som har mycket storlek och kraft så vi är väl lämpade för uppgiften.
Den första perioden är Djurgårdens helt och hållet efter ett par minuters avvaktande spel. Tobias Liljendahl bryter dödläget och spräcker finnarnas nolla med en inbrytning framför mål där han helt enkelt är för stark för försvararna. Avslutet är en precis backhand i krysset. Ett par spelmoment efter är det William Garpenlövs tur då ligger och lurar nära offensiv blå och vänder bort en finne samtidigt som han tar emot en precis passning från Axel Walltott. Friläget är ett faktum och Garpenlöv gör inget misstag då han placerar pucken under armen på den finske målvaktens plockhandsida.
I den andra perioden kommer sedan Espoo tillbaka och jämnar ut matchbilden efter otaliga DIF-utvisningar, bland annat nästan 2 minuter i spel 3 mot 5. Matchbilden i andra perioden resulterar tillslut i en reducering 2-1. Men DIF är ett par klasser bättre och i den tredje perioden hade det kunnat rinna iväg ordentligt om det inte hade varit för en desperat kämpande Espoo-målvakt. Oscar Bergkvist utökar ledningen till 3-1 när han med fart bryter in framför kassen och fintar bort målisen. Backen Robin Norell kan sen sätta spiken i kistan med ett 4-1 mål i PP.
Matchens tre stjärnor:
*** Richard Mutze-Hvitman - Richard gör sin andra kanonmatch i rad, han spelar säkert och är reaktionssnabb. Är en medelstor målvakt som spelar ganska "stort" i målet. 2 mål insläppta på 2 matcher nu.
** Tobias Liljendahl - Det här var första gången jag sett Liljendahl verkligen komma till sin rätt i DIF-tröjan, han spelar moget och är med sin tyngd och balans nästan omöjlig för motståndarna att rå på. Vackert mål och hårt arbete över hela banan.
* Victor Stoppel - Victor har varit lite av en doldis för mig, men den här killen har ett riktigt spännande spelsinne och är mycket passningsskicklig. Han kombinerar sig gärna igenom motståndarlaget och gör det med finess och precision. Långt ifrån en färdig produkt, men det är sevärd och läcker hockey som bjuds.
fredag 12 augusti 2011
DIF J18 - Jokerit J18 1-1 Träningsmatch
DIF J18 tog ikväll emot Jokerit J18 på Hovet i den första träningsmatchen för säsongen. Inga laguppställningar tyvärr, men de flesta spelarna födda 94 saknades, och tre underåriga U16-spelare deltog. En kort summering av matchen kan jag ändå bjuda er på.
Första perioden var Djurgårns helt och hållet, 1-0 målet kom genom Victor Stoppel med assist från Adrian Kempe (målskytt korrigerad efter matchen).
Andra perioden blev betydligt tuffare där finnarna tog över det mesta av spelet.
Tredje perioden var jämn och böljande, möjligtvis litet övertag av DIF. Finnarna gjorde ändå 1-1, en riktig lyckträff där duktige DIF-keepern Mutze-Hvitman lurades av att finnen först missade pucken och sen lyfte upp den med backhand på tillbakavägen.
Tre stjärnor:
*** Tobias Lindberg, center från SDE - Stor och resolut center, ca 190 lång och 85 pannor. Bra driv framåt i banan och väldigt puckskicklig, jobbar stenhårt över alla 3 zoner.
** Richard Mutze-Hvitman, målvakt från DIFU16 - Gjorde en kanonmatch och hade hållit nollan om det inte var för en missträff från finnarna, väldigt verbal också och dirigerade sina backar konstant. Lite större än de andra junismålisarna vi har också.
* Oskar Andrén, forward från SDE - Kvick och smidig forward, duktig längs med sargen och en dribbler. Bra öga för att sätta medspelare i bra lägen också.
Andra små noteringar:
- Adrian Kempe är minst lika stor som brorsan redan nu, mycket bra första period men mattades sedan.
- Tobias Liljendahl, den mest hypade nykomligen, spelade dubbla byten under stora delar av matchen men fick inte riktigt till det. Stor och tung dock och han kommer bli något extra, var så säkra.
- Fullständigt tandlöst powerplayspel, det lär dock bli bättre ju närmre serien vi kommer.
Första perioden var Djurgårns helt och hållet, 1-0 målet kom genom Victor Stoppel med assist från Adrian Kempe (målskytt korrigerad efter matchen).
Andra perioden blev betydligt tuffare där finnarna tog över det mesta av spelet.
Tredje perioden var jämn och böljande, möjligtvis litet övertag av DIF. Finnarna gjorde ändå 1-1, en riktig lyckträff där duktige DIF-keepern Mutze-Hvitman lurades av att finnen först missade pucken och sen lyfte upp den med backhand på tillbakavägen.
Tre stjärnor:
*** Tobias Lindberg, center från SDE - Stor och resolut center, ca 190 lång och 85 pannor. Bra driv framåt i banan och väldigt puckskicklig, jobbar stenhårt över alla 3 zoner.
** Richard Mutze-Hvitman, målvakt från DIFU16 - Gjorde en kanonmatch och hade hållit nollan om det inte var för en missträff från finnarna, väldigt verbal också och dirigerade sina backar konstant. Lite större än de andra junismålisarna vi har också.
* Oskar Andrén, forward från SDE - Kvick och smidig forward, duktig längs med sargen och en dribbler. Bra öga för att sätta medspelare i bra lägen också.
Andra små noteringar:
- Adrian Kempe är minst lika stor som brorsan redan nu, mycket bra första period men mattades sedan.
- Tobias Liljendahl, den mest hypade nykomligen, spelade dubbla byten under stora delar av matchen men fick inte riktigt till det. Stor och tung dock och han kommer bli något extra, var så säkra.
- Fullständigt tandlöst powerplayspel, det lär dock bli bättre ju närmre serien vi kommer.
lördag 6 augusti 2011
Träningsmatch: DIF J20 - AIK J20 5-3
DIFJ20 inledde igårkväll sin säsong med en övertidsförlust i en träningsmatch emot Sveriges J18-landslag. Idag var det en mer prestigefylld träningskamp som väntade då AIK stod för motståndet. Jag fick inte tag på någon laguppställning men DIF ställde upp med följande kedjor åtminstone:
Blomstrand - Weigel - Åberg
Hägg - Persson - Holmén
Mi.Höjbjerg - Orrpars - Ma.Höjbjerg
Liljegren - Wennberg - Dypbukt
Lite osäker på backparen men dessa backar deltog:
Lissäng, Björkung, Falk, E.Gustafsson, Dahl, Lovén, William
I mål stod Marcus Due-Boje
Saknades: J.Gustafsson (skada), Sjöholm (oklart), Nemes (rehab), Anderberg (rehab), Linus Arnesson och Mattias Kalin (med J18-landslaget).
I matchinledningen hade DIF stora problem med att få ordning på formationerna och uppspelen satt sällan på bladet. Det gav AIK initiativet och efter visst tryck lyckades man göra både 0-1 och 0-2. DIF tog sig dock tillbaka in i matchen efter ett vackert anfall som resulterade i öppet mål för Fredric Weigel. Nästan omedelbart efter detta bjöd dock Due.Boje på 1-3 när han släppte in ett höstlöv under armen. Förstaperioden var alltså inget vidare även om siffrorna var lite i överkant.
Jag gissar att Tony Zabel hade ett och annat att säga i periodpausen för i den andra perioden var det ett helt annat ansikte som visades upp från Djurgårdslaget. Riktigt fint spel, långa anfall och säkert försvarsspel. Vi bjöds på reducering från Fredric Weigel, nyförvärvet från Huddinge Marcus Lissäng kvitterade och Rasmus Holmén satte dit ledningsmålet 4-3. Här fick vi se att det finns mycket kvalitet i detta nya J20-lag som haft så stor omsättning av spelare sedan förra säsongen.
I den tredje perioden spelar DIF säkert och tillåter inte AIK mycket. Boxplayspelet var enastående och det var närmre fler DIF-mål än en kvittering. Rasmus Holmén passar sedan på att avgöra matchen med ett 5-3 mål som föregicks av en precis och mycket kylig framspelning av Sebastian Persson. Just den kedjan var den som gjorde störst intryck på mig och den bör kunna producera och glädja ordentligt den kommande säsongen.
I slutet av matchen åker sedan try-outspelaren Oskar Orrpars på en jättesmäll och får utgå. Mycket tråkigt för Oskar som haft problem med axlarna tidigare. Detta såg dock ut som tackling mot huvudet och hjärnskakning. Det får mig att fundera över vem som tar Simon Mitmans roll i årets lag då ingen markerade mot AIK-spelarna. Ett frågetecken som jag hoppas kan rätas ut innan seriespelet börjar.
Allt som allt var det en spännande match med ett DIF som visade att man har betydligt mer kvalitet i laget än AIK. Som det ska vara.
Blomstrand - Weigel - Åberg
Hägg - Persson - Holmén
Mi.Höjbjerg - Orrpars - Ma.Höjbjerg
Liljegren - Wennberg - Dypbukt
Lite osäker på backparen men dessa backar deltog:
Lissäng, Björkung, Falk, E.Gustafsson, Dahl, Lovén, William
I mål stod Marcus Due-Boje
Saknades: J.Gustafsson (skada), Sjöholm (oklart), Nemes (rehab), Anderberg (rehab), Linus Arnesson och Mattias Kalin (med J18-landslaget).
I matchinledningen hade DIF stora problem med att få ordning på formationerna och uppspelen satt sällan på bladet. Det gav AIK initiativet och efter visst tryck lyckades man göra både 0-1 och 0-2. DIF tog sig dock tillbaka in i matchen efter ett vackert anfall som resulterade i öppet mål för Fredric Weigel. Nästan omedelbart efter detta bjöd dock Due.Boje på 1-3 när han släppte in ett höstlöv under armen. Förstaperioden var alltså inget vidare även om siffrorna var lite i överkant.
Jag gissar att Tony Zabel hade ett och annat att säga i periodpausen för i den andra perioden var det ett helt annat ansikte som visades upp från Djurgårdslaget. Riktigt fint spel, långa anfall och säkert försvarsspel. Vi bjöds på reducering från Fredric Weigel, nyförvärvet från Huddinge Marcus Lissäng kvitterade och Rasmus Holmén satte dit ledningsmålet 4-3. Här fick vi se att det finns mycket kvalitet i detta nya J20-lag som haft så stor omsättning av spelare sedan förra säsongen.
I den tredje perioden spelar DIF säkert och tillåter inte AIK mycket. Boxplayspelet var enastående och det var närmre fler DIF-mål än en kvittering. Rasmus Holmén passar sedan på att avgöra matchen med ett 5-3 mål som föregicks av en precis och mycket kylig framspelning av Sebastian Persson. Just den kedjan var den som gjorde störst intryck på mig och den bör kunna producera och glädja ordentligt den kommande säsongen.
I slutet av matchen åker sedan try-outspelaren Oskar Orrpars på en jättesmäll och får utgå. Mycket tråkigt för Oskar som haft problem med axlarna tidigare. Detta såg dock ut som tackling mot huvudet och hjärnskakning. Det får mig att fundera över vem som tar Simon Mitmans roll i årets lag då ingen markerade mot AIK-spelarna. Ett frågetecken som jag hoppas kan rätas ut innan seriespelet börjar.
Allt som allt var det en spännande match med ett DIF som visade att man har betydligt mer kvalitet i laget än AIK. Som det ska vara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)